På ett seminarium den 26 september presenterades resultaten i den tredje hållbarhetsrapporten. Flera aktörer delade med sig av sina reflektioner – om framgångar, utmaningar och vikten av samverkan för att nå målen.
I början av september blev den tredje hållbarhetsrapporten för Masthuggskajen klar. Rapporten följer upp det hållbarhetsprogram som antogs 2017.
Hur mycket av visionerna har blivit verklighet – och vad krävs för att nå hela vägen? De frågorna stod i centrum när Arena Första Lång i förra veckan fylldes av ett 70-tal personer som är verksamma eller berörda inom projektet.
Nio hållbarhetsmål
Kristian Käll, hållbarhetschef på Älvstranden Utveckling AB, gick igenom måluppfyllelsen för de nio hållbarhetsmålen som är indelade i tre centrala hållbarhetsaspekter: Identitet i en sammanhållen stad, Samspel i en bra stads- och livsmiljö och Hållbara livsstilar.
Medan vissa av målen redan har blivit verklighet eller är på god väg att bli det, är andra mer utmanande. Klimatarbetet har tagit viktiga kliv framåt och det går bra med hållbar mobilitet, grönytefaktor, varierad gestaltning och blandade lägenhetsstorlekar. Samtidigt klarar projektet inte målet med bostäder för alla plånböcker. Det behövs också kraftsamling kring en större blandning av utbud och prisnivåer i bottenvåningarna och ökade inslag av kultur och sociala verksamheter.
På seminariet deltog personer verksamma inom projektet som berättade om initiativ som gjorts och görs för att nå målen. En extern panel fick också kommentera resultaten och ge sin bild av hur det går med hållbarhetsarbetet.
Styrka i att jobba tillsammans
Ett återkommande tema hos många av deltagarna på scenen var samverkan – och styrkan i att många aktörer jobbar tillsammans för att utveckla Masthuggskajen mot målbilden.
– Det är också ett styrkebesked att vi står här i halvtid och diskuterar vad som går bra och vad vi behöver skärpa oss kring. Nu finns fortfarande chans att påverka. Att så många deltog på scenen visar att många personer och företag jobbar stenhårt för att Masthuggskajen ska nå hållbarhetsmålen. Det är helt fantastiskt, avslutade Kristian Käll.
Vill du veta mer om hållbarhetsmålen och hur det går för Masthuggskajen?
Läs den senaste rapporten här.
VAD TAR DU MED DIG FRÅN SEMINARIET?
Ida Karlsson, forskare på Chalmers inom Mistra Carbon Exit
– Masthuggskajen är ett projekt där många aktörer samverkar och arbetar tillsammans, och det är därför projektet har lyckats så bra i många delar. Ett exempel är omtaget med klimathandlingsplanen, som inte fanns med från början. Genom att ta in experter och konsulter har Älvstranden Utveckling hjälpt aktörerna att se möjligheter, vilket lett till frivilliga åtaganden som minskat klimatavtrycket. Om projektet fortsätter arbeta på det sättet framåt kan det skapas synergier inom alla hållbarhetsområden.
Adelina Lundell, kulturlots på kulturförvaltningen
– Den stora styrkan med Masthuggskajen är den samverkan som ingett mod hos parterna att utmana sig själva, tillämpa ny kunskap och driva utveckling. Det är tydligt att det gett positiva effekter och tydliga resultat, exempelvis inom klimatområdet. Men för att möta ambitionen om Masthuggskajens kulturkvarter behöver projektet komma längre. I dag finns fina initiativ och planer, men många är tillfälliga och saknar långsiktighet. De verktyg och affärsmodeller som redan utarbetats inom projektet behöver omsättas i praktiken. Insatser för att säkerställa etableringar och finansiering behöver ske utifrån ett långsiktigt helhetstänk och i fortsatt samverkan – både inom projektet såväl som med kulturlivet, och med mod att utgå ifrån kulturlivets faktiska behov.
David Backelin, projektledare hållbar mobilitet på exploateringsförvaltningen
– Jag har jobbat länge med projektet och seminariet bekräftade i stort den bild jag redan hade. När det gäller personmobilitet har vi lyckats bra, men inom gods, transporter och avfall finns stora utmaningar. Alla beräkningar visar att det kommer bli mycket lastbilar i området, vilket kommer påverka stadsmiljön, trygghet och trafiksäkerheten. Vi behöver jobba med samlastning på något sätt för att få till de kvaliteter vi vill åt. Detta har påtalats under längre tid och jag är rädd att vi hinner bygga klart stadsdelen och att många först då kommer se problemen.
FAKTA
Medverkande på seminariet
Amanda Termén, moderator
Kristian Käll, Älvstranden Utveckling AB
Per Osvalds, stadsbyggnadsförvaltningen
Ann Henrikson, Ramböll
Petra Thedin, Fredblad Arkitekter
Manne Fridell, Älvstranden Utveckling AB
Annika Carlsson, Riksbyggen
Ann-Catrin Dryselius, Stena Fastigheter
Anton Hilling, NCC
David Backelin, exploateringsförvaltningen
Marit Sternang, exploateringsförvaltningen
Cecilia Johannison, Framtiden Byggutveckling
Jenny Rosentahl, Ramböll
Adelina Lundell, kulturförvaltningen
Ida Karlsson, Chalmers, Mistra Carbon Exit
Petter Streijffert, SpaceScape
Rudolf Antoni, Svenskt Näringsliv
Kristina Lindfors, exploateringsförvaltningen
Henrik Kant, stadsbyggnadsförvaltningen
Mikael Dolietis, Älvstranden Utveckling AB